Nervsystemet är kroppens inre kommunikationssystem. Det består av kroppens många nervceller. Nervcellerna tar in information genom kroppens sinnen: beröring, smak, lukt, syn och ljud. Hjärnan tolkar dessa sensoriska signaler för att förstå vad som händer ute och inne i kroppen. Detta gör att en person kan använda sin kropp för att interagera med sin omgivande miljö och kontrollera sina kroppsfunktioner.
Nervsystemet är väldigt komplext. Vi litar på det varje dag för att hjälpa oss att hålla oss friska och säkra. Varför ska vi uppskatta vårt nervsystem? Läs dessa 10 roliga fakta och du vet varför:
Varje persons kropp innehåller miljarder nervceller (neuroner). Det finns cirka 100 miljarder i hjärnan och 13,5 miljoner i ryggmärgen. Kroppens neuroner tar upp och skickar ut elektriska och kemiska signaler (elektrokemisk energi) till andra neuroner.
Neuronerna mottar signaler i en kort antennliknande del som heter dendriten och skickar signaler till andra neuroner med en lång kabelliknande del som heter axonen. En axon kan vara upp till en meter lång.
I vissa neuroner är axonerna täckta med ett tunt lager av fett som kallas myelin, som fungerar som en isolator. Det hjälper till att överföra nervsignaler, eller impulser, ner en lång axon. Huvuddelen av en neuron kallas cellkroppen. Den innehåller alla viktiga delar av cellen som gör det möjligt att fungera ordentligt.
Neuroner kommer i olika former och storlekar beroende på var de befinner sig i kroppen och vad de är programmerade att göra. Sensoriska neuroner har dendriter i båda ändar och är kopplade av en lång axon som har en cellkropp i mitten. Motorneuroner har en cellkropp i ena änden och dendriter i den andra änden, med en lång axon i mitten.
Det finns fyra typer av neuroner:
Det mänskliga nervsystemet är uppdelat i två delar. De utmärks av sin plats i kroppen och inkluderar centrala nervsystemet (CNS) och det perifera nervsystemet (PNS).
CNS ligger i ryggraden och ryggradskanalen. Det inkluderar nerverna i hjärnan och ryggmärgen. Alla återstående nerver i andra delar av kroppen är en del av PNS.
Everybody's body har ett CNS och en PNS. Men det har också frivilliga och ofrivilliga nervsystem. Kroppens frivilliga (somatiska) nervsystem styr saker som en person är medveten om och kan kontrollera medvetet, till exempel att flytta huvudet, armarna, benen eller andra kroppsdelar.
Kroppens ofrivilliga (vegetativa eller automatiska) nervsystem styr processer i kroppen som en person inte medvetet kontrollerar. Det är alltid aktivt och reglerar en persons hjärtfrekvens, andning, ämnesomsättning, bland andra kritiska kroppsprocesser.
CNS och PNS båda inkluderar frivilliga och ofrivilliga delar. Dessa delar är kopplade i CNS, men inte i PNS, där de vanligen förekommer i olika delar av kroppen. Den ofrivilliga delen av PNS innefattar sympatiska, parasympatiska och enteriska nervsystemet.
Det sympatiska nervsystemet berättar att kroppen blir redo för fysisk och mental aktivitet. Det får hjärtat att slå hårdare och snabbare och öppnar luftvägarna för enkel andning. Det stoppar också matsmältningen tillfälligt, så kroppen kan fokusera på snabb åtgärd.
Det parasympatiska nervsystemet kontrollerar kroppsfunktioner när en person är i vila. Några av dess aktiviteter inkluderar stimulerande matsmältning, aktiverande ämnesomsättning och att hjälpa kroppen att slappna av.
Kroppen har sitt eget nervsystem som bara styr tarmen. Det enterala nervsystemet reglerar automatiskt tarmrörelser som en del av matsmältningen.
Forskare utvecklar nu sätt att hacka? in i immunsystemet, att få förmågan att styra hjärnceller med blixten av ett ljus. Cellerna kan programmeras att reagera på ljus genom genetisk förändring.
Hacking kan hjälpa forskare att lära sig om funktionerna hos olika grupper av neuroner. De kan aktivera flera hjärnceller samtidigt och observera deras effekter på kroppen.